När du bokar en nyföddfotografering så tänker du kanske på bilder på bebisar som ligger och sover gott i diverse korgar, hinkar och andra rekvisita. Bebisar är oftast ikläda söta mössor och pannband. Jag har också lärt mig den fotostilen för några år sedan. Varje fotografering i ett par år hade jag försökt att lägga bebisar i dessa perfekta poser. Fötterna fick ligga på ett visst sätt, fingrarna skulle helst sträckas ut för att avslappnat och fridfullt utryck. Bebisarna fick ligga ofta utan blöja så varje gång de bestämde sig för att gå på toaletten vaknade de till så att vi fick börja om. Eftersom jag är en perfektionist så det blev en utmaning för att få den nyfödda modellen i rätt pose och ta en bild innan hen vaknat.

Och visst, bilderna blev fina. Det var gulliga bebisar i gulliga poser på fina filtar eller i rekvisitan. Det blev oftast en 3-4 timmars lång fotografering och trots detta så kände jag ibland att jag hade misslyckats totalt: bebisen var vaken och det blev inte så många ”bra” bilder som jag hade hoppats på. Men jag saknade alltid något i de här fina bilderna – en känsla av kärlek och samhörighet. Känslan av förundran när man såg hur föräldrarna tittade på sitt nyfödda barn. Jag ville skapa bilder som fick föräldrarna att minnas hur det kändes att hålla det nya barnet i famnen. Jag ville fånga kärleken som plötsligt tagit över och kunde nästan kännas i luften.

Förra helgen fick jag fotografera en liten pojke som jag fått föreviga tillsammans med hans mamma och pappa. Vi var överens om att fotograferingen skulle hållas i en neutral färgskala, just för att fokus skulle ligga på det viktigaste – den nya familjemedlemmen.

Det blev en riktigt rolig och mysig fotografering den dagen. Jag hoppas verkligen att fler blivande föräldrar ser detta som möjlighet till att få vackra familjeporträtt tillsammans med sitt nyfödda barn istället för endast bilder på sin lilla bebis med vackra rekvisita.